"Vårt nya mål får oss att ifrågasätta och utmana"
Under PostNord TPLs resa mot att bli fossilfria finns det många stenar att vända på. Mycket har redan förbättrats när det gäller transporter och fastigheter, härnäst på tur står förpackningarna.
- I och med vårt nya förpackningsmål kan vi säkerställa att det vi släpper ifrån oss går att återvinna. Först hade vi svårt att komma fram till mål och mättal som var begripliga. Nu har vi landat i det vi kan påverka, alltså våra inköp av förpackningar och de utsläpp som är kopplade till dem, förklarar Carl Archenholtz, hållbarhetsansvarig på PostNord TPL.
Det mål som PostNord TPL slutligen landat i har delats upp i två: utsläppen kopplade till förpackningar ska sänkas med 10 procent per år fram till år 2030. Senast samma år ska också de förpackningar som skickas ut med PostNord TPL vara återvinningsbara till 100 procent, borträknat lastpallarna.
Enligt Carl arbetar TPL nu efter ett helhetstänk som innebär att alla deras förpackningsleverantörer får en förfrågan om vad TPLs förpackningar gör för klimatavtryck när de produceras.
- Cradle-to-gate, som det kallas, är ett sätt att mäta co2-avtrycket på en produkt. I det här fallet handlar det om exempelvis en kartong eller pall från tillfället då den produceras till att den levereras till oss. Den informationen fångar vi in från leverantörerna nu.
Ambitionen är att omfatta en förpacknings hela resa, men vad som händer med en kartong efter att den lämnat TPL är svårt att mäta. Återvinns den, transporteras den med el eller kanske HVO? Det är många osäkra parametrar och svårt att få grepp om hela kedjan, förklarar Carl. Det går att få informationen i bulk, där co2-avtrycket fångas ”i klump”, men inte för varje enskild förpacknings livscykel – än så länge.
- Vi ser att det går att tänka annorlunda och att tänka nytt. Det är lätt att man bara fortsätter och gör likadant år ut och år in utan att ifrågasätta och analysera, men förhållanden förändras över tid. Vi ser våra nya mål som ett sätt att utmana alla som jobbar med förpackningar att sälja produkter med lägre avtryck.
Överlag har reaktionerna varit positiva från leverantörerna, även om det förstås alltid finns de som ifrågasätter varför TPL satt just det här målen, berättar Carl:
- Vi måste börja någonstans, och vi tyckte det här var ett bra ställe. Men vi ska våga ifrågasätta även våra egna mål; det går att ställa om ifall vi upptäcker att ett annat mål vore bättre.
Från centralt håll har PostNord TPL samlat in data och satt ramarna för arbetet. Nu är det dags för förpackningsmålen att rullas ut i verksamheten och förankras i regionerna.
- Ansvarsfördelningen måste se ut så; att vi sätter riktlinjerna centralt, men att inköpen och dialogen sker i regionerna. De kan kundernas behov och kan prata med sina leverantörer. Det finns flera konkreta exempel på saker som redan gjorts: vissa träpallar har ersatts med wellpapp-pallar som ger ett lägre avtryck, och i andra fall har pallar med wellpappkragar ersatts med speciella metallburar. Vi vill utmana oss själva och våra leverantörer att tänka nytt, förklarar Carl.
Ett annat exempel är tänka till om plast; vanligen inte material som signalerar hållbarhet. Men en plastback kan användas om och om igen till skillnad från en wellpappkartong, så i vissa flöden är plast faktiskt bättre. Än så länge har förstås inte kunderna märkt av initiavtivet och kunnat komma med reaktioner. Men för många kunder har TPL ibland en rådgivande roll när det gäller hållbarhetsfrågor och så kan det blir även nu, hoppas Carl.
- Kunderna kommer märka det här initiativet främst i dialogen med oss, där vi föreslår byten till miljövänligare förpackningar. Förhoppningsvis kommer de uppmärksamma och uppskatta vårt arbete, men det här är ett exempel på där vi tänker nytt och gör gott, även om det kanske inte syns så tydligt utåt.
